På Fagerhult är optiken i ständigt fokus, och mycket kraft och kunskap läggs på att utveckla och förädla linserna — med målet att göra belysningen längs vägarna så effektiv och bra som möjligt. Men med mer avancerad optik, större komplexitet och ett växande produktutbud blir också valet av linser svårare. För att göra ljusplanering enklare lanserar Fagerhult nu en linsguide som med AI hjälper ljusplanerare att ta genvägen till rätt lins för varje scenario.
– De som är bekanta med våra armaturer och linser vet ofta vilken optik man bör välja för att uppfylla specifika scenario. Men om man inte har denna kunskap kan man nu ta hjälp av vårt AI-verktyg, och direkt få fram vilka linser som uppfyller kraven och ger den bästa och mest effektiva lösningen, säger Henrik Sandqvist, Product and Application Manager Outdoor Lighting på Fagerhult.
Verktyget bygger på förutsägelser och används bäst som komplement till Dialux. Allt användaren behöver göra är att fylla i uppgifter kring bland annat stolpavstånd, monteringshöjd, överhäng och vägbredd samt vilka nationella standarder som ska uppnås. Och med ett klick presenterar verktyget komplett data för tre möjliga alternativ: den mest effektiva lösningen, den generellt mest optimerade lösningen samt den lösning som har bäst G-klass.
– Resultatet kan variera något beroende på hur man konfigurerat produkterna men generellt är det en väldigt träffsäker guide, säger Henrik Sandqvist.
Henrik Sandqvist och Martin Hübert
Bakom utvecklingen av verktyget står Martin Hübert, CAE-ingenjör på Fagerhults Optikutveckling, i samarbete med Jönköping University.
– Vi som utvecklar optiken får ibland frågor kring mer komplexa scenarier men det är svårt att ge generella svar. Samtidigt vet vi vad våra linser kan åstadkomma och vi vill kunna erbjuda den bästa lösningen för varje projekt. Jag har tidigare haft tankar kring hur vi skulle kunna göra ljusplanering enklare och göra våra interna verktyg mer tillgängliga publikt. I ett samarbete med Department of Computing vid Jönköping University väcktes idén att använda sig av AI, och bitarna föll på plats, berättar Martin Hübert.
De över två miljoner datapunkter som används delas upp i två delar: en som tränar AI-modellerna och en del som verifierar dem. Utifrån dessa skapas en modell för varje parameter som man vill prediktera, och användaren får sedan tre förslag på optik som är bäst för det scenario som fyllts i.
– Ljusplaneraren behöver sedan säkerställa de föreslagna alternativen i Dialux. Jämfört med att testa sig fram mellan flera möjliga alternativ blir detta ett betydligt mer effektivt sätt att arbeta. Vi ser att många väljer lins på gammal vana, så länge den klarar kraven. Linsguiden väger in väldigt mycket data och föreslår alltid den bästa linsen för varje scenario och de val man gjort. Matchningarna ligger på en mycket hög nivå, och vi ser stora möjligheter att jobba med AI för att förfina vår optik och stötta våra kunder på fler sätt i framtiden, avslutar Martin Hübert.
Linsguiden, en del av Fagerhult Configure
Linsguiden använder AI för att göra förutsägelser och presentera tre alternativ för ditt specifika scenario vid ljusplanering av utomhusapplikationer. Vid lansering kan verktyget användas för att välja optik till tvåfilig väg. Planer på att utöka med ytterligare funktionalitet finns. Linsguiden används bäst som ett komplement till Dialux. Verktyget är en del av Fagerhult Configure och kan användas av inloggade eller icke inloggade användare.
Relaterade nyheter
Rätt ljus för alla – kontoret är en plats i förändring
Kontorsbelysningen har länge varit ganska enkel: standardlösningar med 60x60-plattor, välbeprövade beräkningar och en jämn allmänbelysning. Fördelen är att alla kan flytta runt och sätta sig var som helst, men nackdelen är att belysningen inte är bra för någon. I takt med att vi utformar och använder kontoren på nya sätt uppstår nya belysningsbehov. Kontoret är en plats för arbete, möten, samarbete och kreativitet. Det anpassas efter verksamhetens utveckling och förändringar bland medarbetarna. Samtidigt regleras den allmänna arbetsmiljön i Sverige av Arbetsmiljöverkets rekommendationer, och belysningen utformas ofta enligt etablerade mönster. Henrik Clausen, som leder Fagerhult Lighting Academy, menar att både företag och medarbetare mår bra om kontoret är en trivsam miljö och att belysningen bidrar till detta. Rätt belysning påverkar dessutom många människor, men trots det väljer många den enkla vägen för att uppfylla arbetsmiljökraven. – Jag säger inte att 60x60-plattor är dåliga. Men de är inte heller bra eftersom lokalerna får karaktären av en regnig dag. Med genomtänkta flöden och rätt belysning kan vi skapa en ljusmiljö som liknar dagsljus och som varierar mellan olika delar av kontoret, och då trivs vi bättre, säger Henrik Clausen. Quote Henrik Clausen Men innan ett kontor är redo för inflytt måste många delar falla på plats, och belysningen är en av dem. Lisa Sandvik är projektledare på Tenant and Partner i Göteborg och arbetar med värdeskapande och hållbar fastighetsutveckling med fokus på kontor: – När vi bytte kontor och fick bra belysning blev det tydligt hur mycket det betyder för arbetsmiljön. Numera diskuterar vi gärna belysningen med fastighetsägarna och arkitekterna i ett mycket tidigare skede och försöker utmana dem mer, säger Lisa Sandvik. Flexible office bildcollage artikel 1 FAGERHULT PRODUCTION OFFICE Samtidigt ligger fastighetsägarna ofta långt fram i sin design, och det är deras upphandlings- och planeringsprocesser som gäller. Om kostnaderna är för höga nöjer de sig ofta med att byta belysning i en zon eller ett par rum. – Vi har alldeles för lite kunskap om belysning, vilket är konstigt med tanke på att vi behöver den så mycket. Medarbetare och fastighetsägare vet väldigt lite om hur ljus och kontraster påverkar oss i vardagen – och inte minst på arbetsplatsen. Här behöver vi lära oss mer tillsammans och bli bättre på att hitta rätt argument och rätt produkter att presentera för fastighetsägarna, säger Lisa Sandvik. Quote Lisa Sandvik Alla projekt som rör kontor baseras på Arbetsmiljöverkets rekommendationer och direktiv. Det är dock ofta svårt att visa värdet av bra ljus. – Samarbetspartners som vi och arkitekterna kan tydligare förklara för hyresgästerna vilka effekter en bra belysning kan ha. Samtidigt skulle jag vilja att fastighetsägarna tar ett steg framåt när det gäller att skapa trivsamma och välfungerande arbetsplatser. Vi behöver lära oss mer om belysning i Skandinavien. Den kan arbeta både med oss och mot oss, säger Lisa Sandvik. En trend som vi på Tenant and Partner ser idag är att större arbetsgivare vill att medarbetarna ska vara på kontoret under en större del av arbetsveckan. Undersökningar visar att människor vill kunna arbeta ostört och fokuserat. – Vi ser ett ökat behov av fokusrum och tysta arbetsplatser med bra teknik och rätt ergonomi. Gemensamma utrymmen behövs naturligtvis fortfarande, men framför allt vill man kunna arbeta fokuserat och ostört på samma sätt som man kan göra hemma. Kontoret måste därför vara en miljö där våra medarbetare känner sig bekväma, mår bra och är produktiva, och där är belysningen en viktig faktor, avslutar Lisa Sandvik.
Elsa Stenlund är årets vinnare av Hans Ehrich Award for Excellent Young Industrial Design
Vi är otroligt stolta att kunna gratulera Elsa Stenlund som årets vinnare av ”Hans Ehrich Award for Excellent Young Industrial Design”. Elsa studerade Industridesignutbildningen på Högskolan i Gävle och är nu anställd hos oss på Fagerhult. Under sitt examensarbete hos oss, skapade Elsa en nytolkning av vår klassiska lampa 'Fabian'. Enligt henne är den nya Fabian 40% nostalgi och 60% innovation. Vi absolut älskar den! Galleri Juryns motivering: "Elsa Stenlund har en glädje och medmänsklighet som genomsyrar hennes arbeten. Hon visar ett kreativt driv som hon kombinerar med en tydlig designmetodik. I sitt examensarbete visas ett fint exempel av nytolkning av en klassisk belysningsdesign. Vi ser fram emot att se Elsa fortsätta utforska och experimentera med belysningens möjligheter och uttryck." Armaturen Fabian var en ikon på 1970-talet, ritad 1969 av Håkan Fransson, och prydde under den tiden många hem i Skandinavien. Den lilla knubbiga plastarmaturen var ursprungligen tänkt som en sovrumslampa och sålde i totalt fyra miljoner exemplar. Mer nyfiken på retroikonen Fabian? Här kan du läsa historian bakom armatursuccén.